Kulturarv Östergötland
Kulturarv Östergötland

Tulpanmani

Tulpanen har sitt ursprung i mellanöstern där den växer vild på stäpperna. Det har varit en populär blomma i kanske mer än tusen år. På 1200-talet hyllades den av persiska poeter. Inom det Osmanska riket (1300-1900) förekom tulpanen tidigt som motiv på kakelplattor, textilier, gravstenar, bönemattor och väggmålningar. När Suleiman I var sultan i Konstantinopel på 1500-talet lät han plantera tulpaner i palatsträdgården och så började man förädla och odla tulpaner.

 

Tulpantavla

Den holländske målaren Ambrosio Bosschaert målade ”Tulpaner i en Wan-Li vas” 1619.

 

De första tulpanerna letade sig till Europa i slutet av 1500-talet. Troligen fanns de tidigaste exemplaren i Frankrike, men det var i Holland som man handlade med lökarna och förädlade växten. Naturligtvis blev den vackra blomman snabbt populär och efterfrågan ökade. På 1630-talet började man göra affärer med tulpanlökarna och priserna steg rekordartat. Man kunde få betala ett pris för en enda lök som motsvarade vad en hel fastighet i Amsterdam kostade! Till slut sålde man blomlökar som ännu inte fanns. Och sedan sprack bubblan. Världens första ekonomiska bubbla brukar man kalla det.

Holländarna uppskattade sina tulpaner och konstnärerna målade praktfulla stilleben och blomsterstycken. Där finns flera konstnärer som var så skickliga på att återge tulpaner att man nästan måste känna på dem för att veta om de är riktiga.

Kalkel

Här håller Annika Jeppsson två typiska svarta kakelplattor från kvarteret Gesällen i Kalmar. På kaklet till höger finns en tulpan. Foto Arkeologerna, SHMM. 

Det var enkelt att rita av den karaktäristiska tulpanen och motivet spred sig snabbt till folkkonsten. Där finner vi tulpanerna på allmogemöbler, väggmålningar och i det folkliga broderiet i nästan hela Sverige. De finns på kraftiga täcken och dynor broderade med ullgarn och som silkesbroderi på finaste linne. Tulpanerna dyker upp nästan överallt och i många olika former. Under 1600-talet blev kakelugnar med blommönster i grund relief på svartglaserat kakel moderna. Bland blommorna finns tulpaner i olika kombinationer. De finns i buketter tillsammans med nejlikor, rosor och narcisser. De finns som kransar och i ensamt majestät.

två skärvor

Karaktäristisk tulpan på ett rödgodsfat. Fynd från kvarteret Mässingen i Norrköping. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum.

Under 1600-talet avbildade man gärna föremål som skulle symbolisera kärlek, kunskap, lycka, seger, rikedom o.s.v. De blommor som avbildades behöver alltså inte enbart visa den blomman som vi ser. Det kan vara en symbol för något mer. Ursprungligen, i Mindre Asien där tulpanen kommer ifrån, är det en symbol för kärleken. I Europa kom den även att symbolisera rikedom. På föremål som man hade i hemmet fanns ofta kombinationer med nejlikor, tulpaner och granatäpplen. Dessa symboliserade lycka, välgång och många barn, vilket kunde passa i ett hem.

Fajans

Fin holländsk fajans från 1600-talet med en tulpan målad i blått på vit botten. Fynd från kvarteret Mässingen i Norrköping. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum.

På 1600-och 1700-talskeramiken återkommer tulpanmönstret ofta och i olika form. På skärvor som arkeologerna grävt fram i Norrköping och Linköping hittar vi de målade, stilsäkra tulpanerna på både lergods och fajanser. Några finns på skärvor av fat importerade från Holland. Där målades fajansernas tulpaner med blå koboltfärg på vit tennglasyr. Man ville efterlikna det kinesiska porslinet som var nytt och mycket kostsamt vid den här tiden. Andra skärvor av lergods kan komma från fat och skålar tillverkade i lokalt i Norrköping och Linköping eller kanske importerade från något annat land, t ex Tyskland eller Holland. Kanske blev de svenska krukmakarna inspirerade av de holländska bilderna av tulpaner?

tulpan

En hel bukett med tulpaner finns på detta fat av rödgods. Fynd från kvarteret Mässingen i Norrköping. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum.

Keramiken visar att tulpaner kan avbildas på många olika sätt och ändå ser vi direkt att det är en tulpan. Många gånger räcker det med att se en liten del av blomman för att vi ska känna igen den.

Tapet

Historien om tulpanerna tar förstås inte slut med 1700-talets lergods. Den här tapeten skapades av Elisabet Hidemark och tillverkades av Norrköpings tapetfabrik åren 1900-1905.

Tapetprov på Nordiska museet NM 0233032. Foto: Landin, Mats / Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Ann-Charlott Feldt, Kulturarv Östergötland

Annika Jeppsson, Kulturmagasinet i Helsingborg

Tillbaka

Kulturarv Östergötland
Tfn:
013-23-03 91 
E-post: kulturarv@ostergotlandsmuseum.se

Producerat av Teknomedia