Kulturarv Östergötland
Kulturarv Östergötland

Sven Gustaf Steineck undervisade nästan 7000 barn

Folkskolan blev lagstadgad i Sverige 1842, men det varierade något när skolor tillkom i landets socknar. Åsbo, Malexander och Rinna tillhörde eftersläntrarna, men Ekeby socken var en föregångare. Där startade skolverksamhet fem år innan den blev lagstadgad. Sven Gustaf Steineck hette läraren som under 1800-talet undervisade nästan 7000 Ekebybarn.

Folkskollärare

I november år 1836 lades det i Ekeby socken fram ett förslag om allmän skola. Det var sex år innan folkskolan blev lagstadgade i Sverige. Initiativtagare till allmän skola i Ekeby var vice pastor Pehr Carlsson Hanner. Det är också förklaringen till varför gatan förbi Stenbocksskolan i Boxholm kallas för Pehr Hannergatan.

Efter Pehr Hanners förslag 1836 tillsattes en skolkommitté och i januari året därpå lades det fram en lista med ett antal paragrafer angående den tänkta skolan. Där framgick att skolan skulle ha två avdelningar varav en fast i sockenstugan, samt en rörlig skola som skulle hållas i Brokulla, i Eklabo och på Boxholms bruk.

Församlingens organist, Carl Johan Svartling, utsågs att undervisa i den fasta skolan och till den rörliga delen valde man Sven Gustaf Steineck från torpet Godthål under Boarp. Bara tre år senare, 1841, så blev den 45-årige Svartling sjuklig och året efter avled han. Då blev även den fasta skolan ambulerande och Steineck fick ensam ta sig an lärartjänsten och leva ett kringflackande liv i socknen.

Barnen hade ett digert program på sitt undervisningsschema. Det var till exempel religionskunskap och biblisk historia, skrivning, de fyra räknesätten samt kyrkosång. De barn som ansågs vara särskilt duktiga erbjöds exempelvis – utöver det ordinarie programmet – även undervisning i fäderneslandets historia, naturlära och geometri.

I september 1837, efter bara tre månaders skolverksamhet, var det biskopsvisitation i Ekeby. Biskopen imponerades stort av den nystartade skolan och Pehr Carlsson Hanner fick ett särskilt erkännande för det arbete han lagt ner för att få skolan till stånd.

Författaren

Artikelförfattaren har tagit sig till den plats där Godthål legat. Det är fascinerande att en liten kille fötts på platsen och att han senare i livet kom att undervisa närmare 7000 Ekebybarn.

Sven Gustaf Steineck var född 1821, så han var alltså endast knappt 16 år när skolan i Ekeby socken inrättades och han blev lärare. Sven Gustaf var spenslig och klen till växten och alltså inte så lämpad för tyngre arbeten. Men det visade sig tidigt att han hade ett gott läshuvud och prästen gav honom i husförhörsböckerna höga vitsord i läsning, katekes och “begrepp”. Föräldrar till Sven Gustaf var torparen Sven Larsson, född i Säby 1765 och Katarina Persdotter, född Rinna 1882. Paret flyttade år 1816 till mannens före detta svärfar som bodde i Godthål och som var mycket fattig.

Eftersom Sven Gustafs far hette Sven så fick ju sonen efternamnet Svensson men senare bytte Sven Gustaf Svensson sitt efternamn till Steineck.

År 1847 genomgick skolmästare Steineck folkskoleseminariet i Linköping och då var han redan en erfaren elev med tio lärarår bakom sig! Han var mycket omtyckt av sockenborna och som bevis på hans kompetens tillerkändes han en löneökning år 1848 då hans lön bestämdes till 8 tunnor råg, plus 133 riksdaler och 16 skilling banco.

Skolhus

En skolbyggnad stod färdig i Flemminge 1851, och Steineck fick äntligen en fast plats där han kunde undervisa. Skolan låg på samma plats som där en ny skolbyggnad uppfördes 1912, det som idag är Motionsgården.

Steineck flackade omkring i det vidsträckta Ekeby och förblev hemsocknen trogen men den ambulerande verksamheten måste ha varit slitsam. I början av 1850-talet tyckte sockenstämman att skolmästare Steineck kunde få slippa att fara runt i socknen och hålla lektioner på så många skilda ställen. De började planera för en ny skola i Boxholm med riktiga undervisningslokaler och en fast bostad till läraren. Brukspatron Burén visade välvilja och upplät tomtmark till skolbygget. Den nya skolan – Flemminge skola – blev verklighet redan 1851 men det dröjde några år innan den togs i bruk. Efter 18 ambulerande undervisningsår hade Steineck vid 34 års ålder fått en fast tjänstebostad!

Familj

Lovisa Christina Hoffstedt, en av sönerna (kanske Carl David, född 1865) samt Sven Gustaf Steineck.

När skolmästare Steineck år 1877 ansökte om avsked från sin långa lärartjänst var han 56 år gammal. En förteckning visade att han under 41 år undervisat 6 757 barn, de första åren som ambulerande lärare och sedan som lärare vid Flemminge fasta folkskola, belägen på Mulebo ägor. Under sista tjänsteåret undervisade han 186 elever i Flemminge skola.

Steineck gifte sig den 21 september 1852 med Lovisa Christina Hoffstedt som var född i Ekeby 1824. De fick fyra barn, Emili Mathilda 1854, Anton Constans 1857, Hedvig Christina 1860 och Carl David 1865. Den nypensionerade Steineck lämnade skolhuset på Mulebo och familjen (utom de två äldsta barnen) flyttade i mars 1878 till Linköping. Där började han tyvärr att mer än lämpligt fatta smak för starka drycker. Sven Gustaf och hustrun ansökte om skilsmässa men den hann inte genomföras innan han dog, året var 1883.

Sven Gustaf Steinecks gärning är inte glömd, och Föreningen Krafttaget vårdar minnet av honom på föreningens hemsida. En ättling till Steineck, en distriktsläkare i Strömsnäsbruk skrev för tre år sedan i gästboken på Krafttagets hemsida att Sven Gustaf Steineck är hans mormors farfar.

Klas Johansson

Foton: De äldre bilderna kommer från föreningen Krafttagets arkiv. Övriga bilder författaren.

Tillbaka

Kulturarv Östergötland
Tfn:
013-23-03 91 
E-post: kulturarv@ostergotlandsmuseum.se

Producerat av Teknomedia