Kulturarv Östergötland
Kulturarv Östergötland

Ett gyllene spänne

På 1990-talet, när E4:an skulle dras om förbi Väderstad och Ödeshög, gjordes flera stora arkeologiska undersökningar i den planerade vägens sträckning. En av platserna som undersöktes var Abbetorp som ligger i Rinna socken, strax söder om Väderstads samhälle. Området som undersöktes var stort och där fanns både en boplats, ett gravfält och något som man tolkade som ett kultområde. Många spännande fynd kom i dagen vid undersökningen. Det mest fantastiska fyndet var ett förgyllt reliefspänne.

spänne

Undersökningsområdet låg mitt i stensträngslandskapet bland fornlämningar från järnåldern. På platsen hade det funnits en boplats med en större och en mindre gård. Till boplatsen hörde odlingslämningar, hägnader, ett matberedningsområde med eldstäder, spår efter smide, ölbryggning och mycket annat. Intill gårdarna fanns ett gravfält och en offerplats. Förutom järnålderslämningarna fanns fynd och konstruktioner från flera andra tidsperioder, såsom t ex hyddlämningar från tidig neolitikum (tidig bondestenålder ca 3770-2400 f Kr) och spår efter medeltida odling.

Gravfältet som undersöktes var från yngre romersk järnålder och folkvandringstid (ca 200-550 e Kr). Det låg på en bergsklack och ut över en anslutande höjdsträckning. Det var inte känt före undersökningen utan upptäcktes då arkeologerna började ta bort grästorven. När området var upprensat visade det sig att där fanns 16 gravkonstruktioner.  När dessa senare undersöktes kunde totalt 24 gravgömmor räknas in.

I gravarna fanns ett rikt fyndmaterial med bl a en fingerring av guld, skärvor av glasbägare, dräktspännen, dräktnålar, söljor ett hängsmycke. Det var några fynd som hittades på gravfältet utan anknytning till någon grav. Till dessa hör två vikter och ett fantastiskt spänne.

Reliefspännet hittades på den östra delen av gravfältet men saknade som koppling till någon av gravarna som undersöktes. Troligen kommer det från en grav som en gång i tiden blivit förstörd. Spännet är ett s k takfotsspänne och tillverkat i silver, förgyllt och försett med nielloinläggningar. Niello är ett sätt att dekorera silverföremål genom att graverade mönster fylls med en svart färgmassa. Spännets nålhållare finns kvar men nålen är avbruten.

guldspänne

Foto Lasse Norr, Östergötlands museum.

Både spännets ovansida och nålhållare är rikt dekorerade. Bland alla slingor i dekoren kan man se att fotens sidoflikar avslutas med fågelhuvuden. På fotens avslutning kan ett stiliserat ansikte anas. Spännet dateras till folkvandringstid (ca 400-550 e Kr) och är ett mycket ovanligt föremål. Då rapporten över undersökningen skrevs, år 2002, var endast ett spänne av samma typ känt i Skandinavien och det fanns på Bornholm. Av den huvudgrupp som spännet tillhör fanns då 23 kända spännen. Huruvida det hittats några fler av denna typ sedan dess låter jag vara osagt.

Nu finns det praktfulla spännet inlåst i Östergötlands museums värdevalv i väntan på att det ska passa in i någon utställning. Under tiden kan vi fundera över vem som kan ha ägt och använt praktföremålet. Då det inte hittades i någon grav så vet vi ingenting om den person som fick spännet med sig på sin sista färd. Var det en man eller en kvinna? Var personen ung eller gammal? Var det en gåva, ett köp eller ett krigsbyte?

Ann-Charlott Feldt, Kulturarv Östergötland

Tillbaka

Kulturarv Östergötland
Tfn:
013-23-03 91 
E-post: kulturarv@ostergotlandsmuseum.se

Producerat av Teknomedia