Kulturarv Östergötland
Kulturarv Östergötland

Kulturarvsdag i Norrköping hösten 2002

Glasfönster på Norrköpings stadsbibliotek.

Reportage från träff med kulturhistoriska projekt på Norrköpings stadsbibliotek den 28 november. Detta var femte gången som denna typ av projektdag hölls, därav andra gången just i Norrköping; ett tillfälle till möte i verkligheten och inte bara på nätet samt ett sätt att tillgängliggöra vårt kulturarv.

 
Dan Malmsten.Conny Äng.Börje Hjorth.
Arrangörerna hälsade välkommen:
Dan Malmsten, Kulturarv Östergötland
Conny Äng, Stadsbiblioteket i Norrköping
Börje Hjorth, Östergötlands Arkivförbund.

 

Kulturarv Östergötland
Hans Nilsson
Kulturarv Östergötland har till syfte att:
- fungera som en portal ut mot historiska miljöer, aktörer och material för forskare, skola och en intresserad allmänhet
- verka för standardisering, överförbarhet och kvalitet på kulturhistoriskt material
- vara pådrivande i bevarandet av det östgötska kulturarvet
- sprida kännedom om och känsla för länets kulturhistoria.
Styrgrupp:
med representanter från bl.a. Landstinget, Linköpings universitet, Länsstyrelsen, Länsmuseet och kommunerna. Där fattas beslut om policymässiga frågor.
Strategier:
databaser, Agenda Kulturarv, nätverket, Östergötlands historia, Lokalhistoria i skolan, eventuellt del i Skådeplats Östergötland, bilder.
Webbdesigner Charlotta Lillieström Hallberg håller på med förändring av portalens utseende. Den läggs ut i början av nästa år.

E-böcker på nätet
Kjell-Ove Martinsson
Norrköpings stadsbibliotek
På bibliotekets hemsida kan man läsa dess egenproducerade e-böcker: Magnus Gabriel Block om pesten (1711), Norrköpings Riksdag (1604), Norrköpings Minne (1798), Kolmården (1965).
Dessutom kan man låna e-böcker (c:a 200 st) till sin dator eller handdator. Det enda man behöver är ett lånekort från något av Östergötlands kommunbibliotek. Dessa e-böcker i pdf-format är sökbara.
Dan Malmsten visade att man på Kulturarv Östergötlands förstasida kan klicka på Fasta avdelningar/Litteratur och då få fram en sida med litteraturlänkar tack vare Birgitta Hellman på länsbiblioteket.

 

Historieportalen
Anne Hederén, Berzeliusskolan
Arbetet med Historieportalen bekostas av ITiS i Linköping, Linköpings kommun, Kulturarv Östergötland och Östergötlands länsmuseum. Tomas Håkansson arbetar 20 % med denna portal.
Läsåret 1999-2000 gjordes projektarbetet "Bland kolera och smutsvatten - Vattnets betydelse för människans hälsa i Linköping 1860-1900" på Berzeliusskolan.
Vision: att sätta forskaren i centrum.

Arkivdatabaser
Börje Hjorth, Östergötlands Arkivförbund
ÖLFA har det centrala registeransvaret för länets föreningar och har via sina databaser översikt över alla förvarade föreningsarkiv i Östergötland. Arkivmaterialet omspänner perioden 1589-2002 och innehåller i de flesta fall protokoll, verksamhetsberättelser, medlemsregister, korrespondens, räkenskaper, fotografier och trycksaker.
Arkiven är lätt tillgängliga genom de uppdaterade databaser som finns på ÖLFA:s hemsida. Genom urvalssökningar kan man lätt finna det man söker.
- Databas över enskilda arkiv i Östergötland, förvarade i de lokalhistoriska arkiven i länet (4 200 st)
- Databas över föreningar förr och nu i Östergötland (13 200 st)
- Databas över företagsarkiv i Östergötland, förvarade på ett flertal institutioner (350 st)

 

Norrköpingsbilder
Anders Karlin, Norrköpings Stadsmuseum
Ett samverkansprojekt för att göra en gemensam kommunal bildsamling i Norrköping. Hittills har bilderna funnits spridda på Stadsmuseet, Stadsarkivet och Stadsbiblioteket. Stadsmuseets och Stadsarkivets bilder digitaliseras tack vare ArkivData och visas också till en del på Östgötabilder. Stadsbibliotekets bilder ligger på nätet - Gamle Swartzens minnen.
Efter nyår samlas Stadsmuseets och Stadsarkivets bilder på en gemensam server i kommunens nätverk.

Brukskultur Åtvidaberg
Rolf Hansson, kultur- och fritidschef i Åtvidaberg
Roy Andersson, Facit-museet
Genom samverkan mellan i första hand ämnet historia vid Linköpings universitet, Kulturarv Östergötland, Åtvidabergs kommun och Arbetsförmedlingen i Åtvidaberg bildades hösten 1998 Åtvidabergsprojektet (nu kallat Brukskultur Åtvidaberg), ett kulturarvsprojekt kring bruks- och industrisamhället Åtvidaberg. Brukskultur Åtvidaberg har två huvudinriktningar: dels att bygga upp en kunskapsbas som illustrerar den svenska bruks- och industriortens historia genom exempel från Åtvidabergsområdet (Åtvidabergs Bruks- och Industrihistoria), dels att i museal form skildra helheten i ett svenskt brukssystem. 

  
Örjan Bergman.  Jan Andersson.  Bokomslag om pestens "Motande/Botande och Utrotande" av Magnus Gabriel Block från 1711. Bokutdrag: Norrköpings Stadsbibliotek
Efter lunchen hade deltagarna tillfälle att bese Norrköpingsrummet eller äldresamlingarna. Jag valde äldresamlingarna, där Örjan Bergman och Jan Andersson berättade, bland annat om denna bok om pestens "Motande/Botande och Utrotande" av Magnus Gabriel Block från 1711.

Runor på nätet
Gunnel Mörkfors och Marietta Douglas
Webbplatsen "Allt om Runor" är klar och ligger ute. Den har producerats av Östergötlands länsmuseum med stöd från Vetenskapsrådet tidigare FRN. Runolog Svante Lagman och webbdesigner Agnes Carlsson har byggt upp sajten.
Östergötlands historia: Marietta Douglas berättade att projektet "Historia på nätet" nyligen påbörjades, därför att man saknat Östergötlands historia på nätet. Marietta Douglas och Agnes Carlsson arbetar med detta projekt.

Söderköping
Barbro Mellquist, kultursekreterare
Info om nuvarande projekt (Nartorps Gruvor och Lanthandeln) finns på Kompetenscentrums hemsida. Före jul kommer man också att kunna läsa om det nya projekt man förbereder med samma arbetssätt som ArkivData i Norrköping. Kompetenscentrum ska anställa en person till projektet som börjar i februari 2003 och man räknar med att behöva åtta arbetslösa.

Birgittajubileet
Gunvor Kruse
Under Birgittajubileet uppmärksammas Birgittas levnadshistoria, hennes livsverk och vad det kommit att betyda för eftervärlden. Jubileet inriktas mot kulturhistoria, medeltid och religion och ingår som en del av turismutbudet. Intressenter är Birgittastiftelsen, staten, länsstyrelsen, kulturdepartementet, landstinget, Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Riksbankens jubileumsfond och Kulturrådet.

Wist hembygdsförening
Ingmar Carlsson och Hans Hansson
Det finns c:a 100 hembygdsföreningar i Sverige.
Wist hf blev aktiv 1996 när myndigheterna vill starta bergtäkt i Hjortkällaområdet.
Mål för Wist hf:s hemsida:
- göra innehållet i föreningens arkiv tillgängligt för alla
- info om Wist
- föreningsinfo
Ansvarar också för:
- insamling av foto
- digitalisering av arkivet
- bidrag till SOFIE-projektet (Hembygdsföreningarnas bilder och Kulturarv Östergötland) som håller på till sommaren 2003
- bidrag till "Namn åt de döda" 1950-2000 (släktforskning).

Valdemarsvik
Hannes Carlsson
Projektet "Sevärt i Östergötlands skärgård" ska presentera kultur- och naturobjekt i form av ett häfte för båtturister och lokalbefolkning. Formatet är liggande A4, på 40 sidor, spiralbundet. 1000 platser är identifierade. Man använder OKAD = orienteringskartprogram för dator, vilket motsvarar 1:50 000-kartan. Det ingår inte i projektet att lägga ut detta häfte på nätet.

Virtuellt kunskapscenter för kustlandet
David Fogelberg och Bo Wache
Leader+projektet "Virtuellt kunskapscenter för kustlandet" startar 2 dec 2002 och håller på 24 månader. Privat företag samarbetar med hembygdsförening. GIS-program (Geografiska InformationsSystem) och provversion av ArcView-program med digitaliserad karta i botten. Det är inte bestämt vilket program de ska välja sedan.
Mål: strukturera info och lägga ut på Internet. Besökaren ska bara behöva en vanlig webbläsare för att ta till sig informationen.
Ett företag i Stockholm ska bygga databasen.

Samverkansprojekt Motala verkstad
Barbro Eklund och Marie Hagsten
Motala Verkstad var verkstadsindustrins vagga i Sverige. Den lades ner 1978. Genom Östergötlands regionala tillväxtavtal startade detta samverkansprojekt. Det ska vara en mötesplats för kreativitet, dynamik och identitet. Kulturmiljön ska brukas utan att förbrukas. En guidebok ska tryckas.
Marie Hagsten, Länsmuseet, hade fått i uppdrag att göra analys av området. Hon delade upp områdets värde i följande delar: arkitektoniskt värde, teknikhistoriskt värde, pedagogiskt värde, upplevelsevärde, socialhistorisktvärde, symbolvärde.

 

S:t Anna hembygdsförening
Hjördis Lönn
Det finns 800 bofasta i området. På sommaren bor där 20 000!
Sankt Anna Hembygdsförening bildades 1990 och har som övergripande målsättning att bevara och levandegöra det värdefulla i bygdens traditionsarv och historia. Föreningen har 500 medlemmar. Sankt Anna Skärgårdsmuseum, beläget på Tyrislöt, invigdes den 18 juli 2000. Skärgårdsmuseet skildrar skärgårdsbornas levnadsvillkor i gången tid och ger också utblickar och information om dagens möjligheter att leva i skärgården. Huvudtema för museet är givetvis fisket.

Avslutning
Dan Malmsten tackade alla medverkande och åhörare.
Själv blev han också avtackad för planering av en mycket innehållsrik och varierande dag.


Text och foto: Elisabeth Strömberg

Kulturarv Östergötland
Tfn:
013-23-03 91 
E-post: kulturarv@ostergotlandsmuseum.se

Producerat av Teknomedia