Så fungerar sajten
Sajten består dels av Eriksgatans sträckning uppdelad i 15 sträckor. Varje sträcka är representerad av en bildsida och en fördjupningssida. Vidare finns ett tiotal temasidor. Sidorna nås enklast via huvudmenyn. Dessutom nås respektive sträcka av Eriksgatan genom att klicka på motsvarande del av östgötakartan.
Om Eriksgatan
Eriksgatan i Östergötland är samlingsnamnet för de forntida och tidigmedeltida vägarna genom landskapet. Längs dessa vägar – framför allt huvudvägen från nordost mot sydväst färdades kungar, pilgrimer, hirdmän, handelsmän och andra som av olika anledningar förflyttade sig. Det var också den väg kungarna red på sin cermoniella resa från Gamla Uppsala, runt Vättern och tillbaka, för att få sin legitimitet bekräftad i de olika tingen.
Här beskrivs den gamla vägsträckningen, den som var en del av infrastrukturen innan Sverige blev ett enat och kristet rike. I växelverkan mellan väg, bebyggelse, försvar och rituella platser – förändring och kontinuitet, blev kulturlandskapet format som det största och viktigaste fornminnet i landet.
Eriksgatans väg kantas av historiska och kulturella märkvärdigheter. Vi hoppas att den här hemsidan ska inspirera till egna upptäcksfärder både i tiden och rummet. Hemsidan ingår i ett större projekt som har initierats av kommunerna Söderköping, Mjölby/Skänninge, Vadstena samt Östergötlands länsmuseum.
ikbolandet är i mångt och mycket ett strandat skärgårdslandskap. Långsmala dalar breder ut sig i öst-västlig och nord-sydlig riktning. Landskap av denna typ är vanligen mycket fornminnesrika och Vikbolandet utgör inget undantag från denna regel. Grannsocknarna Östra Husby, Kuddby och Tåby är de fornminnesrikaste i hela Östergötland.
Furingstad
Furingstad kyrka från 1100-talet.
Socknen vid Svensksund heter Konungsund, vilket nog också har med Eriksgatans sträckning att göra. Efter Svensksund fortsatte vägen mot Dagsberg ett stycke, för att sedan svänga åt vänster (söder) mot Furingstad. De äldsta delarna av Furingstad kyrka är från 1100-talet. Den ligger dominerande på en höjd med ålderdomlig miljö intill kyrkogårdsmuren, flera runstenar och hällar med älvkvarnar. Efter Furingstad går vägen mot Stora Grönhög med en av Östergötlands största gravhögar, (”Stora grönhög”) och runstenar vid vägskälet (Skjorstad) mot Tåby.
Tåby
Bron över Varån på Vikbolandet.
Vid Brestad och väster om Tåby finns på flera ställen hålvägar som kan ha ingått i Eriksgatan. Från äldre järnålder finns omfattande och välbevarade stensträngssystem och stora gravfält vid Almstad, Kämpestad. Brunneby och Skjorstad strax norr om Tåby, dessutom stensättningsgravar på snart sagt varje kulle runt omkring.
Utgrävningar på Tåby skolas skolgård 1994 visade bosättningar från både bronsålder och järnålder. Där fanns också lämningar efter en liten verkstad med rester av en kupolugn. Den hade en flera meter lång blästerkanal och måste ha använts för järnframställning ur sjömalm eller rödjord.
Efter Tåby måste den som färdas i bil välja vägen mot Klevbrinken mot Söderköping, men den som är cykelburen kan ta den äldre vägen Nybble – Beatelund – Göta kanal och gå över kanalen vid en sluss. På kanalbanken kan man sedan cykla in mot centrum. Kungarnas följen hade att forcera Storån, men eftersom Eriksgatan ägde rum på vintern var överfarten normala år enkel – man red över isen.
Ö. Husby
Hällristing vid Oklunda.
Stensöö kastal på Vikbolandet.
En andra, betydligt längre väg gick från Kvarsebo över till Färjestaden i Ö.Husby, (Husaby inter Vikas). I Ö. Husby fanns det kungsgård och tingsplats. Nära Ö. Husby finns också broar över Varån vid Tuna och Varby (”Lönnbro”) båda utmärkta med runstenar. På en runristning vid Oklunda någon kilometer öster om Ö. Husby berättas på en häll om Gunnar som dräpte en man och flydde till offerlunden vid Oklunda, där han var fredad från släkthämnd. Här tog han upp en nyodling och träffade förlikning med den dödes ätt. Detta är Sveriges äldsta rättshistoriska dokument, och där finns t.o.m. en ”verifikation” ditsatt av offerplatsens väktare.
Vid Mauritzberg finns en välbevarad ruin av en kastal, Stensöö, som ingått i samma kustförsvar som kastalen vid Uttersberg och slottet Tre kronor. Den ligger lite "”offside” Eriksgatan, men förtjänar en omväg för ett besök.
Kuddby
Överst: treudd.
Nederst: domarring.
Utmed dessa vägar är också de flesta av Vikbolandets runstenar placerade och vid Kuddby finns ett gravfält som innehåller ca 150 gravar från äldre järnålder. Efter Kuddby går vägen mot Mem, men vid Snörom tar den av åt vänster (öster) till Hjärterum, där det finns ett stort gravfält med ca 190 gravar från äldre järnålder. På åsryggen intill byn med god utsikt över slätten är det ca 50 anläggningar, runda och kvadratiska stensättningar, domarringar och markanta resta stenar. Där finns också treuddar och stora högar. Drygt en kilometer söder om gården Odenstomta, på krönet av Jätteberget i Å socken ligger Vikbolandets största gravröse. Det finns flera stora järnåldersgravfält i Kuddbytrakten, Skamby är ett annat av dem.
Föregående sida 
