Runstenar.
unstenarna belyser mycket av samhället och den omvälvning som skedde under dessa sekel. T.ex.:
”Assar gjorde denna vård till minne av sin far Önd. Han var minst bland människor niding, gav åt arma, glömde hatet. På sin Gud den gode trodde.”
Många av de runstenar som visar kristet inflytande är bara korsmärkta och de kan ofta anknytas till tidiga kristna begravningsplatser, inte som gravstenar utan som ett tecken på en kristen invigning av ett helt gravområde utan anknytning till någon kyrka. En sådan korsmärkt sten finns t.ex. på Viby kyrkogård.
Det finns nu 310 runstenar i Östergötland.

Runsten med korsmärke i Lenene, Västergötland.

Den korsmärkta stenen på Viby kyrkogård. Färgläggningen är en digital rekonstruktion.
Frågan om de kristna runstenarnas ursprungliga placering är av mycket stor betydelse. Visar det sig att de i stor utsträckning har placerats vid tingsplatser ger detta en inblick i tingets betydelse för kristnandet – d.v.s. att man på tinget beslöt om en bygd skulle vara kristen eller ej. De viktigaste tingsplatserna i landskapet var också målen för kungen på Eriksgatan. Men det är också tydligt att en stor del av 1000-talets runristningar har markerat arvsrätt och territorier gentemot andra släkter och – möjligen gentemot en expanderande härskarmakt.
Moderna teorier om runstenarnas datering vill göra dem ca 50 år yngre än man tidigare trott. Det betyder att flera måste dateras till 1100-talet. Runstenarna var mycket
iögonenfallande inslag i landskapsbilden, vackert bemålade.







