Poppens livsmedel, Magasinsgatan 25. Aage Borup-Jörgensen (1899-1960), bördig från Danmark, grundade 1931 Margarinfabriken Vega i Mjölby. Namnet Poppens tillkom 1941 och Svenskt Mjölksocker 1945. Detta har senare utvecklats till Arla Foods, Semper Foods och dagens (2002) ASM foods.


K E (F R) Karlsson startade möbelfabrik vid dåvarande Svartmannagatan
nr 5 (Axel Träffs gata). Där drev han rörelsen fram till 1939 då han flyttade in i nybyggda, moderna lokaler på Kyrkogatan (se bilden). Han drev fabriken till 1945 då de såldes till Korbecks möbler från Linköping, som drev rörelsen till 1947, då firman gick i konkurs. Därefter övertogs lokalerna av Mjölby Ledstångsfabrik.

Högberg & Hultner Snickerifabrik på Föreningsgatan 9-11.
Snickerifabriken startades 1901. I början tillverkades klockfodral i trä och symaskinsbord. Senare framställdes radiolådor för Luxor i Motala och Philips i Norrköping. Så småningom även TV-lådor. Som mest hade företaget 1942 150 anställda. 1960 flyttades fabriken till Lundby industriområde. Under de senare åren tillverkades mest kontorsmöbler. Driften upphörde 1998 efter att företaget gått i konkurs.

Från Högberg & Hultners snickerifabrik.
Per Lindell, Fanérlagare

Bilden föreställer maskinisterna Ring och Wessén. Elvkulla kraftverk.
En i Norrköping svenskfödd ingenjör av tysk släkt, Enderlein, byggde år 1893 kraftverket i Elvkulla och försåg - för första gången- en del av Mjölby med elkraft. År 1894 kom de första gatubelysningarna vilka bestod av fem 100-watt bågljuslampor.

Mjölby Ledstångsfabrik, annons.
Mjölby Ledstångsfabrik anlades 1907 av O Wiman vid Svartmannagatan (nuv
Axel Träffs gata). 1912 övertogs firman av P W Gidlund (1878-1943)
och K W Dahlström (1878-1966). Den senare lämnade företaget 1917 och
startade det som skulle bli Mjölby Intarsia. Gidlund drev fabriken i Ävkulla till 1946, då man flyttade till Kyrkogatan 23 i nybyggda lokaler.
1948 flyttade man åter, till Kyrkogatan 28. Firman avvecklades 1971.

Mjölby Tunnbinderi.
År 1890 startade Lars August Törnqvist från Linköping tillverkning och försäljning av smördrittlar mm under firma August Törnqvist Mjölby Tunnbinderi. Företaget ver beläget på Kyrkogatan 17. Verksamheten upphörde 1948.

Hovslageri.
C O Rundgren började med hovslageri och smidesverkstad och utvecklade sedan verksamheten till cykel-, bil- och gummiverkstad.
En period tillverkade han tom cyklar av märket Viola.

Kungsörnen.
När kraftstationen byggdes i fallen 1927, flyttade Mjölby Kvarn AB till järnvägsområdet. Den första silobyggnaden i tegel stod klar 1928. Sedan har kvarnanläggningen succesivt byggts till. Kvarnen heter numera Nord Mills AB.

Kanikegårds kvarn. Den är troligen byggd 1905 och var i drift ända till 1965. Den siste mjölnaren hette Valentin Johansson, "Valle i Kvarna". På den tiden fanns det två öppningar genom själva Kanikegårdskomplexet, så att
bönderna kunde åka in med sin säd. Kanikegårds kvarn är en av de de två kvarnbyggnader som fortfarande (2002) finns kvar.

Möbelfabriken Interiör på Industrigatan.

Tidigt 1900-tal. Kungsvägen på platsen där nuvarande Kanikegården, "miljonhuset", byggdes 1914-1915. Freja tekniska fabrik har brunnit.

Mjölby tegelbruk anlades under 1880-talet och var beläget bakom nuvarande (2002) SJ-skolan (f d lokstallarna). Det var endast under den frostfria delen av året som tegelbruken drevs. Här var då ca 25 man anställda. Timpenningen år 1920 var 50 öre i timmen, men i slutet av 1930-talet hade den gått upp till 80 öre. Mjölby tegelbruk upphörde 1956, då tegeltillverkningen inte var lönsam längre. Hela anläggningen revs.

Olssons Möbelfabrik
Sadelmakaren och möbelfabrikanten Johannes Ohlsson var en banbrytare inom möbelindustrin i Mjölby. Johannes föddes 1854 i Kågeryds församling i Skåne, utbildade sig till sadelmakare och blev känd för stor skicklighet i sitt yrke. År 1880 kom Johannes till Mjölby där han stannade ett år. Som andra hantverkare på den tiden ambulerade sadelmakarna mellan gårdarna och utförde arbetena på respektive platser. 1887 återvände han till Mjölby och lät uppföra fastigheten Föreningsgatan 3 och inredde i källarlokalen sadelmakeriverkstad. Nästan samtidigt öppnade han en möbelaffär i en liten uthusbyggnad. Hantverksmässigt tillverkade möbler inköptes till att börja med för affärens räkning, med tanken på fabriksmässig tillverkning av möbler växte sig starkare och när Ohlsson lät uppföra en annan fastighet på motsatta sidan av Föreningsgatan byggdes också en liten fabrikslokal.
Divaner var på den tiden en möbel i ropet och fabrikationen inriktades huvudsakligen på tillverkning av divanstommar som såldes vida omkring. Ohlssons framåtanda drev honom snart till möbeltillverkning i större skala och en större fabrik uppfördes på den plats Mjölby Mössfabrik var belägen. Här sysselsattes ett stort antal arbetare inom möbelbranchen och tillverkningen omfattade olika slags möbler. Johannes Ohlsson blev kvar i Mjölby till sin död 1930 och fick under sin livstid uppleva hur nya liknande företag uppstod som han så att säga lagt grunden till.

Danfoss Automatik på Industrigatan. Ursprunget hette Kyl-Automatik och startade i Norrgårds kvarn. Företaget bytte sedan namn till Kontroll-Automatik innan det fick namnet Danfoss.